En kärleksförklaring till ekobomull

Posted by Elisabeth Gudmundson on

 ”Jag vill inte köpa bomull, eftersom det går åt så mycket vatten!” Den frasen har jag under de senaste åren hört kunder säga allt oftare.

Jag brukar då försvara den törstiga busken och förklara skillnaden mellan fulbomull och ekologisk bomull. Av olika skäl älskar jag bomull, dels för att det är ett underbart material att bära och när bomullen sker inom Fairtrade-certifierad odling skapar det bra förutsättningar för bomullsbönderna.

Vad ska jag hålla utkik efter när jag ska köpa bomull?

Jag tycker att vi ska ställa oss ett antal frågor innan vi handlar ett klädesplagg, oavsett material: Behöver jag det? Kommer jag att använda det minst 30 gånger, vilket är en gång i veckan under två säsonger. Är tyget slitstarkt och ser sömmarna ut att hålla för många tvättar?  Är kvalitén tillräckligt bra så att jag kommer kunna sälja det eller byta det i ett klädbyte när jag inte längre vill ha det?

Om tyget är vävt för tunt eller är dåligt sytt är sannolikheten stor att det kommer gå sönder ganska så snart. Sist men inte minst: Är det framtaget på ett miljömässigt och socialt acceptabelt sätt?

I nuläget är GOTS och Svanen de två mest trovärdiga certifieringarna. Är det dessutom Fairtrade-certifierat så blir jag extra lycklig. Många brittiska märken använder även Soil Association, som är deras motsvarighet till KRAV. Läs mer om certifieringar längre ner. Nedan bild kommer från GOTS hemsida och visar en jämförelse mellan vad jag kallar fulbomull och GOTS-certifierad bomull.

Fairtrade-bomull

Jag har bäst koll på bomullsodlingen i Indien, dels för att jag har varit där, men framför allt eftersom det är därifrån våra hållbara märken som till exempel People Tree, Dedicated, SKFK, Komodo och Froy&Dind köper sin bomull. Bomullsbönderna i Indien är oftast lågutbildade. Det är en väldigt utsatt grupp, som genom att organisera sig i kooperativ blir starkare och får utbildning. De får ett fast pris och Fairtrade Premium som till exempel kan används till att samla upp regnvattnet från monsunen, gräva brunnar eller driva skola så att barnen kan gå i en lokal skola.

När det ojas över vattenåtgången vid bomullsodlingen, så är det viktigt att veta skillnaden mellan odling där bevattningen skett med vatten från grundvattnet eller från regnvatten. Cirka 75% av den ekologiskt odlade bomullen bevattnas med uppsamlat regnvatten och odlingen förbrukar 91% mindre vatten.

Chetna Organic, ett kooperativ för bomullsbönder

Chetna Organic är ett sådant kooperativ som organiserar bomullsbönder i olika delstater i Indien. De flesta äger och odlar på en så liten yta som två hektar, vilket gör dem otroligt sårbara om skörden slår fel eller om världsmarknadspriset störtdyker. Bomullen planteras i samband med monsunen när marken är genomdränkt. Många odlare samlar in regnvattnet som används till bevattningen, sk ”rain fed cultivation”. Tack vare droppbevattning används ungefär hälften av den vattenmängd som används vid fulodling. Enligt People Trees mätningar visar att det går att använda 91% mindre vatten. I Tamil Nadu sker planteringen i juni/juli och bomull skördas i november. En annan smidig fördel med kooperativen är att bomullen hämtas upp hos bönderna och transporteras vidare.

När bomullen odlas ekologiskt är det nästan alltid Desi-bomull, den asiatiska varianten av bomullsplantan, som klarar det ibland extrema vädret i Indien. Ekologiska bönderna köper inte bekämpningsmedel, Chetna Organics har även en så kallad seed bank med bomullsfrön som bönderna i kooperativet får köpa till ett förmånligt pris. Detta bevarar den biologiska mångfalden och gör att bönderna har 40% lägre kostnader. En annan fördel när bomullen odlas ekologiskt är att bomullsfröna kan kallpressas till bomullsolja, vilket bland annat används vid matlagning.

Parallellt med bomullsodlingen odlas grönsaker, vilket gör dem självförsörjande och ev. överproduktion säljs på den lokala marknaden. Växelbruk förbättrar jorden och binder CO2 i jorden. Enligt People Tree skapar ekologisk bomullsodling 9 kg CO2 utsläpp per ton, jämfört med fulbomull som släpper ut 23 kg CO2 per ton. Samtidigt beräknas ekologisk bomullsodling binda drygt 3 ton CO2 per hektar. (1,5 ton per acre). Här är produkterna som Chetna Organics säljer.

People Tree

En av pionjärerna inom Fairtrade mode är People Trees grundare Safia Minney. Via nedan länk kan du se när hon besöker Agrocel; ett annat ekologiskt kooperativ som organiserar bomullsbönder. Filmen gjordes 2013, då regnen inte kom när de skulle, vilket gjorde att bomullsskörden blev två månader försenad. Jag minns att flera av People Trees leveranser var väldigt försenade det året. Här kan du se filmen: https://vimeo.com/119113400

Certifieringar av bomull – det här ska du hålla utkik efter!

Just nu är GOTS-certifieringen bäst och den som de flesta av våra hållbara märken använder. Global Organic Textile Standard, GOTS består av fyra internationella certifieringsorgan Soil Association (UK), IVN (Tyskland), OTA (USA), och JOCA (Japan). GOTS är en internationell märkning för kläder och textil som omfattar både sociala och miljömässiga krav. GOTS syftar till att underlätta för konsumenten att välja textilprodukter där ett helhetsperspektiv tagits med hänsyn till både miljö och socialt ansvar i hela kedjan. Kedjan innefattar flera steg; odling, plockning, beredning och tillverkning av själva plagget, inklusive färgning och tryck.

GOTS certifierad bomullsodling garanterar att:

  • Inga giftiga kemikalier, insektsmedel, pesticider eller gödningsmedel, samt att bomullen inte är genmodifierad.
  • Bomullen är spårbar, från frö till färdig produkt.
  • GOTS certifierad odling garanterar en välmående jord, biologisk mångfald av frön.
  • Genom att skapa bördig jord binds CO2 i jorden, vilket kan dämpa klimatförändringen. 

Läs mer på GOTS hemsida

 

Svanen är en nordisk miljömärkning som omfattar både varor och tjänster. Svanenmärkningen tar hänsyn till plaggets miljöbelastning från frö till avfall – det vill säga under hela livscykeln. För ett av våra märken, MUD Jeans tog det 18 månader att bli certifierade av Svanen. Svanen gick igenom materialen i hela kollektionen, både det nyproducerade tyget och det återvunna, samt kontrollerar hela produktionskedjan, till exempel hur mycket vatten och energi som behövs, mängden utsläpp med mera. Även deras dragkedjor testades.  Kontrollen ledde till att MUD Jeans valde att byta ut sina knappar till knappar som är helt återvinningbara. https://www.svanen.se/                                        

 

Soil Association är en brittisk motsvarighet till KRAV, men de certifierar även ett 60-tal företag som då både blir Soil Association och GOTS certifierade.  Två av våra brittiska märken har detta: People Tree och Komodo. Läs mer: https://www.soilassociation.org/

Fairtrade har en vision om en värld där alla producenter har en trygg och hållbar livssituation. För bomullsbönder innebär de att de får en ersättning som är oberoende av världsmarknadens pris. För medlemmarna i ett Fairtrade kooperativ ingår oftast sjukförsäkring och spar och kreditmöjligheter. Utöver en skälig ersättning erhåller även kooperativ en Fairtrade bonus som används för att förbättra kooperativets gemensamma sociala, ekonomiska och ekologiska villkor. För bönderna i Chetna Organics innebär det en gemensam fröbank, dvs att de kan köpa frön/utsäde till ett reducerat pris och att mångfalden av bomullsfrön främjas. Under 2016 betalades det ut 150 miljoner euro i Fairtrade premier.

För kvinnorna i Creative Handicrafts som producerar kläder för bland annat People Tree innebär Fairtrade barnomsorg, delaktighet och utbildning. Jag skulle säga att utbildningen är den viktigaste delen, att få möjlighet att utvecklas, få nya kunskaper. Kvinnorna, just nu är  270 kvinnor heltidsanställda hos Creative Handicrafts och under det senaste året har de erbjudits över 300 utbildningstillfällen. Rosie som var sömmerska när jag träffade dem första gången 2004 är nu Assistant manager export och har fyrdubblat sin lön. Läs mer http://www.fairtrade.net och https://info.fairtrade.net/ Läs mer om Creative Handicrafts: https://creativehandicrafts.org/

Bomullens fula baksida
Du har säkert hört talas om hur mycket vatten som krävs vid bomullsodling och hur Aralsjön, som ligger på gränsen mellan Uzbekistan och Kazakstan, sinat på grund av bomullsodling i området de senaste 50 åren. Även under Sovjet tiden användes sjön till bevattning av bomullsfälten. Du har säkert också hört talas om att skolorna i Uzbekistan stänger när det är dags att skörda bomullen och barnen tvingas ut på fälten. Du har säkert hört talas om barnarbete på bomullsfälten i andra länder.

I Indien har genmodifierad (GMO) bomull marknadsförts hårt och bönderna har lovats fördubblad skörd. Problemet är bara att GMO bomull kräver bekämpningsmedel som i sin tur kräver en hel del kunskap för att veta när och hur mycket som ska användas. Felanvändningen kan medföra att skörden angrips av skadedjur. GMO bomullen är inte heller lika tålig för eventuell torka eller de hagelskurar som kommer ibland. Hagelskurar i Indien är inte de två, tre millimeters hagel som vi har här i Sverige, tänk pingisbollar. 1880 dog över 200 personer av en hagelstorm, då haglet var i apelsinstorlek.

Skadedjur och ogynnsamt väder som torka, orkaner och stormar har lett till att många bomullsbönder förlorat sina skördar, blivit skuldsatta och inte sett någon annan utväg än att begå självmord. Vågen av självmord startade på mitten av 1990-talet och sedan dess beräknas cirka 300 000 bönder ha tagit sina liv. Allra värst är situationen för bönder i Kerala, Rajasthan, Karnataka, Telagana och Maharastra. Det är i bland annat dessa delstater som Better Cotton Initiative, BCI, bedriver sin verksamhet i Indien, förutom Kerala där det mig veterligen inte sker någon storskalig odling av bomull. Kerala ”leder” för övrigt den sorgliga ligan av antal bönder som begår självmord, men det är en helt annan historia.

BCI bomullen har ersatt GOTS hos många av de stora kedjorna och har fått mycket kritik eftersom den marknadsförs som hållbar, både ute i butikerna och på deras hemsida. Där kan jag läsa om bomullsbonden Vinod Patel som valt att börja odla helt giftfritt: https://bettercotton.shorthandstories.com/VinodbhaiPatel/index.html Han hoppas kunna certifiera sin odling som ekologisk när han lagt om från GMO-bomull till icke genmodifierad bomull. BCI är bättre än fulbomull, men de har en lång, lång väg kvar till att närma sig den spårbarhet som GOTS-certifieringen har. Lägg till att det mesta av bomullen inte alls odlas ekologiskt och att BCI märkningen inte är någon garanti för att barn inte arbetat på fälten.

 

Det här är Better Cotton Initiative, BCI:s mål:

  • Minska användandet av insektsmedel, gödningsmedel och vatten.
  • Ökad kunskap om jord och biologisk mångfald.
  • Förbättrad arbetssituation för bomullsodlarna.
  • Ökad informationen och kunskap mellan odlare.